Vi lämnar Croc Valley för en ”kort” resa över till Barefoot Lodge i Lilongwe. Leijonhielms bil har kommit tillbaka till Campen kvällen innan med en alldeles färsk turbo som inhandlats av någon i Lusaka, skickats via en mellanhand i Chipata till mellanhandens morbror som äger grannlodgen i Mfuwe. turbon installerades och andra reparationer gjordes av den lokale mekanikern Caleb som efter mörkrets inbrott lämnade en hel och fin bil till Erik.
Övriga i sällskapet höll som bäst på att säga hejdå till familjen Albåge vars resa börjar lida mot sitt slut. De skall resa tillbaka till Bridge Camp och sen vidare till Stockholm via ett par nätter i Lusaka.
Övriga hade som sagt en kort resa till Lilongwe.. .hmm.. just det.. gränskorsning igen. Detta spektakel till byråkratiskt dårskap kan man intet göra något åt, bara slappna av och låt alla stämplar hamna på rätt ställen. Efter gränskorsningen skulle bilarna försäkras då tredjepartsförsäkring inte ingår i Malawi men är ett krav för att få framföra bilar. På andra sidan grinden till Malawi stod därför två plåtskjul, ett mindre misstänksamt än det andra, Edlund valde den ena och Darpö, Francke samt Tholstrup valde den andra. Notera att Leijonhielm och Egardts inte gjorde detta, de körde helt enkelt förbi helt och hållet, så kunde man också göra.. De som var fler valde fel och fick 1,5h att gå medan faxmaskinerna gick varma och stämplar och saxar skuller stämpla och klippa. Olle passade på att köpa simkort av en kille som sträckte fram massor med simkort bland 10 andra killar som sålde allt från simkort till bananer och valuta. överpris på simkort? javisst! 20 000 kwatcha fick betalas men skulle kostat 10 000… oh well…
I lilongwe fanns en Food Lovers Market som alla tog sikte på ty denna affär hade visat sig riktigt lyxig i Namibia. Den var i Malawi väldans dyr, väldans väldans dyr.. ett paket vanliga flingor gick på ca 100 svenska kronor(!) vi drog slutsatsen att allt som skall importeras till Malawi är oerhört dyrt, köp lokalt producerade varor så blir det lite billigare!
Fram till Barefoot Lodge kom så alla med Tholstrups som sista bil med en stressad herr Tholstrup vid ratten. Mörket hann lägga sig och vägarna var svåra att se, det är inte kul att köra i mörkret i Malawi och sen när lampan för kamremsbyte började lysa blev stressen inte mindre. Rob från utyrningsfirman Bushlore kunde dock lugna familjen med att de hanterat detta innan bilen hyrdes ut så det är inget att fundera över, puh!
Dagen efter bjöd på försäkringsinköp för Leijonhielms och Egardts medan övriga letade lokala marknader för att sedan bege sig till Nhkotakota och Pottery Lodge. Vägarna skulle vara asfalt men oj vad ruskigt stora hål i asfalten det fanns!
som Mia Francke uttryckte det ”Bumpa över skutten och rally-kalle mellan hålen”
Pottery Lodge bjöd dock på oerhört trevlig campingplats alldeles vid sjön! barnen roade sig med att åka zin-line ut i sjön som höll förträffligt trevlig temperatur! Kvällen avslutades med en gemensam Braai (grillning) på stranden.
Imorgon bär det av upp mot Nhkota Bay och Butterfly space
